Kyrkoarkiven som förvaras på landsarkiven innehåller många olika slags längder och förteckningar över folket i församlingarna. Grunden i den kyrkliga folkbokföringen utgörs av ministerialböcker (födelse- och doplängder, lysnings- och vigsellängder, död- och begravningslängder) samt husförhörslängder.
Födelse- och dopböcker
Böckerna innehåller uppgifter om vilka barn som blivit döpta i församlingen. Här brukar man få veta barnets namn, födelsedatum och dopdatum, föräldrarnas namn och bostadsort samt namnen på faddrarna (gudföräldrarna). Ofta finns också anteckningar om barnet var fött inom eller utom äktenskapet, ”äkta” eller ”oäkta”. Här ser du en födelse- och doplängd för 1888 från Kila församling i Södermanland.
Källa: Kila kyrkoarkiv volym C:8, Födelse- och dopbok 1879–1894 (Landsarkivet i Uppsala)
Lysnings- och vigselböcker
Böckerna är förteckningar över par som tagit ut lysning och gift sig. Här antecknades brudens och brudgummens namn och hemort, lysningsdatum och vigseldatum. Även uppgifter om målsmans tillåtelse till giftermålet, intyg om hinderslöshet och morgongåvans storlek kan förekomma.
Vigsellängd från 1700-talets slut
Död- och begravningsböckerna
Böckerna består av uppgifter om folk som dött och blivit begravda i församlingen. Längderna brukar innehålla den dödas namn och hemort, dödsdatum, begravningsdatum och ålder. Med tiden blev informationen mer detaljerad och man kan få veta yrke, titel, dödsorsak m.m. I vissa församlingar har prästerna under vissa perioder skrivit små levnadsberättelser för varje person, så kallade personalier. Här nedan ser du ett exempel på en personalie från Söderfors år 1800.
Brita Regina Esséen född i Sala stad 1731. Fadren kyrkoh[erde] i Grytnäs Hr M Esséen och Modren fru Brita Catharina Könman. Den 28 Dec. 1766 trädde hon i ägtenskap med sin ännu åt saknaden och sorgen efterlämnade k[äre] make Bokh[ållaren] vid detta Bruk Herr Anders Westberger. Af 3ne Barn, en Son och två Döttrar, hvar med detta ägtenskap varet välsignadt, lefva Sonen och Dottren Brita Helena. Anna Regina dog 1774 2 1/3 år gammal. Den 28 Dec. år 1792 firade desse inbördes lyckliga makar minnet af deras första föreningsdag, kärt för dem sjelfve och gladt för närvarande. Til heder för sitt kön och til
hugnadför den efterlefvande hade vi önskat denna förenings förlängande; men våre önskningar äro ej altid med den Högsta Vishetens rådslut enlige. Utan någre särdeles besvärande sjukdomar har vår aflidna vid sidan af sin hälft tilbragt sitt lif med någorlunda jemn hälsa til slutet af förflutna år, då hon genom en tiltagande magplåga måste inrymma sängen. Hvad hon varet under sina friska dagar, det var hon också här. Lika fast i sin tro, lika lugn i sin själ lika tålig under lidandet och exemplarisk i hela sitt förhållande. Plågorne, som i det sista ansatte, aftvingade ej från hennes läppar någon klagan. Stilla slocknade hon ut ofvannämde dag, saknad af en make som älskade och älskades med ömhet, begråten af barn och 2ne barnabarn, som i henne haft de vänligaste efterdömen, följd af de fattiges tårar, som i hennes mänskokärlek funnit hjelp, och vördnad af alla dem, som högakta religion och dygd Hon var på 4 dagar nära - - - 69 [år]
Källa: Söderfors kyrkoarkiv volym F:1, Död- och begravningsbok 1788–1860 (Landsarkivet i Uppsala)
Husförhörslängderna
Husförhörslängderna
fördes ursprungligen för att registrera församlingsbornas kristendomskunskaper. I regel antecknades hushållen i församlingen by för by med namnen på hushållets medlemmar: vuxna, barn, tjänstefolk och andra. Födelsedatum och –ort brukar också anges, liksom uppgifter om flyttningar och dödsfall.
Här nedan visas en husförhörslängd från Endre på Gotland. I den vänstra kolumnen står personernas namn följt av födelseår. Vid namnen har prästen antecknat dödsfall, ibland med det latinska ordet "obiit", död.
De övriga kolumnerna på sidan innehåller prästens omdömen om församlingsbornas kristendomskunskaper. Omdömena uttrycks dels i siffror, dels i symboler.
Källa: Endre kyrkoarkiv volym AI:1, Husförhörslängd 1720–1783 (Landsarkivet i Visby)
