Vänligen vänta medan sidan laddas…
Vänligen vänta medan sidan laddas…
I en orolig omvärld, där information används som ett verktyg för att påverka, splittra och skapa osäkerhet, blir tillgången till tillförlitlig information allt viktigare. Hur kan vi upptäcka, förstå och bemöta desinformation och otillbörlig informationspåverkan?
Det var den centrala frågan när Riksarkivet deltog i konferensen Otillbörlig informationspåverkan via kulturarv. Arrangörer var Riksantikvarieämbetet och Rådet för skydd av kulturarv i samarbete med Myndigheten för psykologiskt försvar.
Historien kan förvrängas och användas för att sprida falska berättelser, påverka människors uppfattningar och skapa misstro mot samhällets institutioner. Därför behöver vi stärka vår förmåga att känna igen manipulation, granska information och skilja fakta från desinformation. Här har arkiven en viktig roll.
På konferensen medverkade Riksarkivets säkerhetschef Marie Lennersand och berättade om arkivens roll som facit till historien. I arkiven finns originalhandlingar och dokumentation som gör det möjligt att granska uppgifter, förstå händelser i sitt sammanhang och skilja historiska fakta från förvanskningar. När historien används för att påverka vår samtid blir arkivens trovärdighet och långsiktiga betydelse särskilt tydlig.
– Det är viktigt att alltid kunna gå tillbaka till källorna. Man är aldrig immun mot desinformation. Det är väl beprövat i historien att välja att attackera arkiv i en konflikt, berättade Marie Lennersand.
Arkivens betydelse sträcker sig också till samhällets krisberedskap. Vid en allvarlig kris eller efter ett krig kan arkivinformation behövas för att återupprätta samhällsfunktioner, återskapa beslutsunderlag och bygga upp samhället igen. Att informationen bevaras, skyddas och går att hitta även under svåra förhållanden är därför en viktig del av samhällets beredskap.
Som beredskapsmyndighet har Riksarkivet ett ansvar som sträcker sig utanför den egna verksamheten. Vi ska bidra till att stärka samhällets samlade förmåga att hantera kriser och ytterst krig. Det gör vi bland annat genom vår kompetens inom arkiv, informationsförvaltning och informationssäkerhet. Att kunna bedöma informationens ursprung, sammanhang och trovärdighet är avgörande för ett motståndskraftigt samhälle.
Under dagen belystes flera perspektiv på informationspåverkan och samhällets sårbarhet. Bland annat diskuterades hur historia och kulturarv kan användas som verktyg i det pågående hybridkriget, vilka hot och sårbarheter som finns inom kulturarvssektorn och hur främmande makt kan agera som påverkansaktör.
Även bildens betydelse för informationspåverkan och behovet av bildkunnighet stod i fokus.
– Bildkunnighet är en central kompetens för att förstå desinformation. Vi behöver förstå vilka verktyg som används när historien omberättas, konstaterade Isabelle Karlsson, kommunikationsvetare vid Lunds universitet.
Deltagarna diskuterade också hur medie- och informationskunnigheten kan stärkas och hur samhällets psykologiska försvar kan utvecklas. Frågorna får allt större betydelse inom EU och inom NATO pågår arbete med att stärka försvaret mot kognitiv krigföring. I dag räcker det inte med traditionell källkritik, vi behöver också utveckla en bredare källmedvetenhet. Helena Dal från Mediemyndigheten berättade om att memes används som den nya tidens propaganda. Med tvetydiga budskap skapas ett vi och ett dem.
Konferensen visade att desinformation och otillbörlig informationspåverkan är frågor som kräver kunskap och ett långsiktigt arbete. För Riksarkivet är det viktigt att fortsätta bidra med kompetens och erfarenheter och att utveckla samarbetet med andra aktörer.
