Vänligen vänta medan sidan laddas…
Vänligen vänta medan sidan laddas…
Sedan i somras är Nils Ándá Baer anställd på Riksarkivet. Inom ramen för projektet Making Archives Accessible on Sámi Premises (ASP) arbetar han med att göra samisk dokumentation i statliga arkiv lättare att hitta och använda.
(Teaksta lea davvisámegillii dán siiddus vuollelis)
Projektet ASP är ett nordiskt samarbete mellan Sverige, Norge och Finland. Finansieringen kommer via EU-fonden Intereg Aurora. För svensk del har nu projektet kommit i gång på allvar genom att Nils Ándá Baer, idéhistoriker och arkivarie med samisk bakgrund, har börjat jobba inom ASP.
– Det kändes som uppdraget var som klippt och skuret för mig. Jag är väl bekant med den samiska historien och har god kännedom om både språk och geografi i området. Jag är dessutom utbildad arkivarie. Jag ser fram emot att projektet ska bli till nytta och göra det enklare för samiska användare och andra forskare att använda arkiven i framtiden.
– Arkiv är utmanande eftersom de inte ordnas efter ämne utan efter sammanhanget där de skapats. Man behöver veta vilken myndighet som varit ansvarig för olika frågor genom tiderna. Dokumentation som berör samiska frågor kan finnas på många platser utan att det nämns i förteckningar och register.
– Jag kommer att undersöka statliga arkiv som förvaras hos Riksarkivet och komplettera arkivförteckningarna med ny information och metadata. Det kan till exempel handla om topografi, som namn på byar och områden. Den nya informationen kommer finnas på både svenska och de samiska språken. Jag kommer också att bidra till den guide till samiskt arkivmaterial i Norden som görs inom projektet.
– Namn på arkiv kan ofta vara lite luriga. I arkivet efter ”Utredning om ströängen ovan odlingsgränsen i Norrbottens län” trodde jag att jag skulle hitta material om etablering av fritidshus i fjällen. Och det finns, men utredningen handlar mycket om behoven bakom (att ge gruvarbetare möjlighet till återhämtning genom jakt, fiska och vandring). I arkivet finns också återkommande diskussioner om hur den nya verksamheten skulle kunna ske med hänsyn till naturen och de renskötande samernas verksamhet.
Nils Ándá Baer álgi Našjonalarkivas geasset ja dál barga prošeavtas Making Archives Accessible on Sámi Premises (ASP) gos son galga dahka sami dokumentaid statalaš arkivan alkit gávdnat ja geavahit.
ASP prošeakta lea ovttasbargu Ruoŧa, Norga ja Suoma gaskal. Ruhtadeapmi boahta EU-foanda Intereg Aurora čada. Prošeakta lea dál boahtan johtui albmaládje Rouŧas dál go jurdahistorihkkár ja arkivarie Nils Ánda Baer lea algan bargat ASP prošeavtas.
– Da dovdui juste njuolga munje. Mun gii dovdan sámi historjá, báiki dávvi Ruoŧas ja maid máŋga sámegiellai. Mus lea maid arkiv ja historjá oahppu mii pássu juste dán bargui. Mun sávan ahte min bargu prošeavtas dahka arkivaiid alkit geavahit sámii geavaheaddjie ja olbmut gii lea dutkamin.
– Da lea vehá váttis diehtit gos galgat ohččat arkivan go da ii lea ordenjuvu ášši mielde, muhto konteakstan gii vai gos lea ráhkaduvun. Jus galgat gávdnat juoida, de fertet diehtit makkar eiseváldi lea bargan áššin don leat ohččamin. Dokumeantat sámiid birra gávdnojit veha gostege, muhto dat ii lea álu čállun listuiguin vai arkiv registaris.
– Mun galgan dutkat statalaš arkivaiid mii lea vurkejuvun Našjonalarkivas ja kompleteret arkivačallusi ođđa informatiovnan ja metadata. Dat sáhta leahkit topografia, dego gillinamat vai báikit. Da ođđa informatiovna boahta leahkit ruoŧagiellan ja da báikalaš sámegiella. Mun boađan maid leahkit mielde ja rahkadit cállun offelaš sámiarkivaide mii galga rahakduvu prošeavtas.
– Namat arkivan lea oalle dávja veha ipmaša. Arkiva ”Utredning om ströängen ovan odlingsgränsen i Norrbottens län” mun jáhken galgai beare leahkit dáluhuksemat davvi Ruoŧas. Da lei ollu dan birra, muhto maid manne da lei dárbu hukset dáid dáluid (Nu ruvkebárgit sáhte vuoinastit, ja ožžu vejulašvuođa bividi, guolastit ja vándardit). Seamas da lei maid čállun ahte aššiduvdi gehče got da galga dahkat dán nu ii vuorja boazudoallu ja luondo.
