Vänligen vänta medan sidan laddas…
Vänligen vänta medan sidan laddas…
En husförhörslängd från 1600-talet har återfunnits i Revsund i Jämtland. Boken återfanns av Olof Holm som på uppdrag av Riksarkivet utförde arkivinventeringsarbete i länet. Här följer en beskrivning av hur han upptäckte sidorna – som nu utgör församlingens äldsta husförhörslängd.
I slutet av april bedrev Riksarkivet i Östersund, genom Olof Holm, arkivinventeringsarbete i sydöstra Jämtland. Vid ett besök i Revsunds kyrka påträffades då ett antal blad från en okänd husförhörsbok från 1697. Det var ett oväntat fynd, för normalt har så gamla och viktiga kyrkoböcker för länge sedan levererats till landsarkiven runtom i landet.
Bladen från just den här boken satt som förstärkningar till omslagen runt tryckta kungliga förordningar från 1700-talet. Sådant tryckt material har inte varit leveranspliktigt. Antagligen förklarar det varför ingen arkivarie tidigare verkar ha noterat bladens existens. Hos Riksarkivet i Östersund har den äldsta husförhörslängden för Revsunds församling – fram till nu – börjat först år 1729.
Efter samråd med församlingen har alla blad nu inventerats ordentligt, lossats och inordnats i kyrkoarkivet. De bildar där en ny volym: Revsund A I: 1a. Att lossa på bladen visade sig vara förhållandevis enkelt, för de var inte fastlimmade utan endast fästa med tunna trådar. Och glädjande nog finns det rätt så många blad kvar!
Bladen härstammar från en och samma kombinerade husförhörs- och kommunionbok, som börjat 1697 och slutat 1726. Ungefär en fjärdedel av boken går att återskapa.
Mest komplett är den äldsta längden i boken, som kyrkoherden i Revsund fört under åren 1697–1699. De flesta byarna i dåvarande Revsunds församling finns med i den. Där står namnen på alla vuxna personer med angivande av familjerelationer och ålder samt uppgifter om husförhör och nattvardsgång. Även den yngsta längden i boken, tillkommen år 1726, är delvis bevarad. I den upptas även barnen.
Hur kommer det sig då att denna bok blev kasserad och när skedde det? Om man tittar närmare på volymerna som bladen satt i har de en enhetlig beteckning på ryggarna. De är numrerade från ”II. Thom.” till ”VIII. Thom.” (se bild). En trasig volym är märkt ”Böner och Tacksäjelser”. De yngsta tryckta skrifter som ingår i dem är från 1776. Uppenbarligen var det någon gång efter det som den gamla husförhörsboken gallrades ut ur kyrkans arkiv och slaktades. Det går att förstå att just den bokens blad valdes ut för att återbrukas som förstärkningar till omslagen, för bladen passar perfekt i formatet mot de tryckta förordningarna – när de viks på mitten.
Bladen kommer härnäst att tas om hand av en konservator och efter det kommer de att skannas och göras tillgängliga digitalt på vanligt sätt via Riksarkivets söktjänst. Men för dig som redan nu är nyfiken på innehållet går det att ta del av en preliminär inskanning som Jämtlands läns fornskriftsällskap har låtit publicera. Den nås via sällskapets webbplats (fornskrift.se).
Det borde även ha funnits en volym tryckta förordningar i Revsunds kyrka märkt ”I. Thom.”, där ytterligare fyra blad ur husförhörsboken kan antas ha suttit. Trots febrilt sökande har denna volym ännu inte gått att återfinna. Tack till kantor Michael Eriksson, Revsund, som hjälpt till.
Från Bodsjö i Jämtland, som var annexförsamling till Revsund, finns en exakt likadan husförhörsbok bevarad, täckande samma period 1697–1726 (Bodsjö A I: 1). Till skillnad från Revsundsboken har den aldrig blivit utgallrad ur kyrkoarkivet.
