Judiska liv i Svenskt biografiskt lexikon

Nu finns boken Judiska liv i Svenskt biografiskt lexikon att köpa i vår webbutik. I boken lyfts närmare 60 personers historia fram för att illustrera att det i år är 250 år sedan den första juden fick bosätta sig i Sverige utan att behöva ge upp sin judiska tro.

I Riksarkivet har svensk-judisk historia sedan länge varit en del av våra arkiv och vår verksamhet. De svensk-judiska liven speglas både i offentliga myndigheters arkiv på alla nivåer av samhället och i enskilda arkiv som inlämnats till Riksarkivet. Bland de enskilda arkiven kan särskilt lyftas fram de judiska församlingarnas arkiv som finns deponerade hos Riksarkivet.

Judiskt liv 250 år - ett regeringsuppdrag

Med anledning av jubileumsåret har Riksarkivet fått i uppdrag av regeringen att ”med stöd av myndighetens arkivbestånd bidra till att uppmärksamma 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige.” I Svenskt biografiskt lexikon (SBL), som ges ut av Riksarkivet, har judiska personer från första början självklart funnits med och fått sin historia skildrad. I denna bok har nu SBL:s redaktion valt ut närmare 60 personer som här presenteras i kronologisk ordning från Aaron Isaac, född 1730, till Magnus Nasiell, född 1929, nästan exakt 200 år efter Isaac. Boken kommer också att överlämnas till samtliga riksdagsledamöter.

Mauritz Stiller – pionjär, stilbildare och Greta Garbos upptäckare

En av personerna i boken är Mauritz Stiller (1883–1928), en banbrytande regissör som satte svensk stumfilm på världskartan. Efter att ha flytt från värnplikt i Ryssland blev han en centralgestalt i svensk filmhistoria med filmer som Herr Arnes pengar, Erotikon och Gösta Berlings saga. Han lanserade Greta Garbo – och följde henne till Hollywood där han själv regisserade stjärnor som Pola Negri. Trots motgångar i USA och en konfliktfylld återkomst till Sverige, hyllades han till sin död som en mästare på filmiskt berättande.

Riksarkivets webbutik - Judiska liv i Svenskt biografiskt lexikon