Folkets mode – textila spår i skriftliga källor
Christina Dackling från Lunds universitet berättar om hur bouppteckningar kan berätta om hur människor i olika samhällsgrupper varit klädda och hur detta skiljt sig åt i olika tid och på olika platser.
Den nutida svenskens tillgång till snabb och billig klädshopping har mycket lite gemensamt med hur människor konsumerade och försåg sig med kläder i det förindustriella samhället. Tillgången till varor såg helt annorlunda ut, och de val människor gjorde påverkades av andra faktorer än idag. En persons klädkista på 1700-talet innehöll bara en bråkdel av det antal plagg som en vanlig garderob gör idag, och kistans innehåll påverkades i hög grad av om dess ägare bodde på landet eller i en stad.
Vår föreställning om hur människor klädde sig är starkt påverkad av avbildningar av det mode som rådde i städerna och idealbilder av folkdräkter men hur väl representerar dessa bilder de kläder människor bar i sin vardag?
Christina Dackling berättar om hur uppgifter i bouppteckningar kan berika vår kunskap om hur människor i olika samhällsgrupper varit klädda och hur detta skiljt sig åt i olika tid och på olika platser. Christina är doktorand i historia vid Lunds universitet och studerar östblekingsk klädkonsumtion och dräktskick under 1700- och 1800-talen.
