Riksarkivets riktlinjer för samverkan med forskarsamhället inför Vetenskapsrådets utlysning ”Projektbidrag för digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar” (DIGARV) våren 2020

I februari 2020 öppnar den andra omgången av utlysningen ”Projektbidrag för digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar”, förkortad DIGARV. Syftet med utlysningen är att främja digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar, främst inom humaniora och samhällsvetenskap.

Satsningen är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademien. Särskilt välkomnar finansiärerna ansökningar om projekt där samverkan bedrivs mellan forskare och kulturarvsinstitutioner i bred bemärkelse, med betoning på metodutveckling i syfte att besvara forskningsfrågan.

Riksarkivet ser fram emot att ta emot och diskutera planer på samverkansprojekt med forskare inför DIGARV 2020. Här nedan följer information om vad du som forskare bör tänka på inför utlysningen, och de kriterier som Riksarkivet ställer upp som villkor för samverkan i DIGARV-projekt.

Hur ska du som forskare tänka kring samverkan inför DIGARV 2020?

Riksarkivet som statlig myndighet är skyldig att besvara alla förfrågningar som kommer in, förutsatt att en rimlig tidshorisont ges. Myndigheten har dock varken möjlighet eller skyldighet att tacka ja till alla förslag på samverkansprojekt.

Riksarkivet skiljer på två olika nivåer av samverkan i samband med denna utlysning, en basal nivå och en högre nivå.

En basal nivå av samverkan betyder att myndigheten, förutsatt att den får tillräckligt god tid på sig (se Tidsaspekt nedan), utför de kostnadsberäkningar som efterfrågas. Utöver kostnad för själva digitiseringen kan det vara fråga om kostnader för till exempel kurering, preparering och konservering. I vissa fall kan modellering eller infrastruktur behövas, och då ska kostnadsberäkningen även innehålla detta.

En högre nivå av samverkan kan exempelvis vara att Riksarkivets personal ingår som betald arbetskraft i projektet, och bidrar till det med sin kunskap om samlingarna, eller med modellering och IT-utveckling.

Du som forskare behöver därför i god tid fundera på vad för slags samverkan det är du önskar ha med Riksarkivet inför DIGARV 2020. Ju tidigare du hör av dig till oss, desto mer tid får vi på oss att tillsammans hitta bra lösningar.

Kriterier för samverkan

Riksarkivet vill kunna tacka ja till så många idéer om samarbetsprojekt som möjligt inför DIGARV2020. För att göra detta möjligt har Riksarkivet ställt upp några kriterier för samverkan med forskarsamhället i samarbete med Kungliga biblioteket. Dessa inbegriper fyra områden – tidsaspekter; digital produktion; urval och kostnader för digitalisering.

Tidsaspekter

Med erfarenhet av 2018 års utlysning räknar Riksarkivet (RA) och Kungliga biblioteket (KB) med att hantera många ärenden avseende samverkan inför DIGARV 2020. Flertalet förfrågningar kommer att kräva djupgående utredningar för att få fram vederbörliga underlag till forskarna. För att RA och KB ska ges möjlighet att stödja projektansökningar i denna utlysning har därför följande kriterium beslutats:

  • Förfrågan om samverkan måste komma in till myndigheternas forskningssamordnare senast sex veckor innan utlysningen stänger.

Digital produktion

Då syftet med satsningen är att göra kulturarvssamlingar tillgängliga inför framtida forskning kommer RA och KB enbart att samverka i projekt där det digitiserade materialet kommer att komma allmänheten till godo. I de flesta fall innebär det att det digitiserade materialet ska kunna förvaltas av de medverkande kulturarvsinstitutionerna och, under förutsättning att rättigheterna är klarerade, även publiceras i deras digitala kanaler. För den digitala produktionen har därför följande kriterium beslutats:

  • Tekniska parametrar och kvalitetsnivåer för digitalisering måste följa den producerande institutionens interna riktlinjer.

Urval

Kulturarvsinstitutionerna fokuserar på digitalisering av hela serier och hela verk för största möjliga nytta för forskarsamhället i stort. Det innebär att:

  • RA och KB kan komma att insistera på att ett större material än det som forskaren först föreslår ingår i projektansökan.

Kostnader för digitalisering

Kulturarvsinstitutionerna bär kostnaden för långtidslagring av digitaliserat material. De har dock i regel inga egna medel för digitalisering. Det betyder att:

  • Kostnaden för nyproduktion av digitala resurser belastar projektbudgeten. Det gäller även nödvändiga förberedande åtgärder, såsom kurering, preparering och konservering.
  • I förekommande fall, där utveckling av ny eller befintlig infrastruktur krävs för att kunna besvara forskningsfrågan, belastar detta projektbudgeten.
  • Eventuella licenser för access till digitaliserat material belastar projektbudgeten.

Beräkningar av digitaliseringskostnaden görs av den tillfrågade institutionen för varje enskild projektansökan.

Varmt välkommen till Riksarkivet med din projektidé inför DIGARV 2020!

Har du frågor?

Kontakta forskningssekreterare Cecilia Notini:
e-post: cecilia.notini@riksarkivet.se
telefon: 010-4767256

Här finns riktlinjerna som pdf för nedladdning:
Riksarkivets och Kungliga bibliotekets riktlinjer inför DIGARV 2020

Ansvarig för sidan/kontakt 
Cecilia Notini