Under mellankrigstiden (tiden mellan 1:a och 2:a världskriget) hade Sverige fört en ganska aktiv utrikespolitik. Det var främst insatser för fredliga lösningar i internationella konflikter samt överenskommelser om nedrustning och att medla mellan länder som hade konflikter.
Men allteftersom de politiska spänningarna i Europa stegrades så engagerade Sverige sig mindre och mindre i de utrikespolitiska frågorna. När Nazityskland hotade övriga grannländer höll Sverige en mycket låg profil. År 1939 då Andra världskriget började förklarade sig Sverige helt neutralt.
Samtliga nordiska länder förklarade sig neutrala, men Sverige var det enda landet i Norden som inte drogs med i kriget.
Ett sk. ”Tysktåg” på väg till Norge (Jamtli bildarkiv JLM 86X70 1 – Försvaret)
Arbetskompanier
Redan innan andra Världskriget så fanns det en utbredd kommunistskräck runtom i Europa.
När Sovjet plötsligt gick till anfall mot Finland ökade ”skräcken” ännu mer, inte minst i Sverige. Många i den svenska krigsmakten var rädda att kommunistiska sympatisörer skulle utgöra en fara för nationen.
Den svenska säkerhetspolisen upprättade därför särskilda register över kommunister och ”missnöjesspridare”, men även över nazister. En del av de män som hamnade i säkerhetspolisens register (I huvudsak kommunister) blev därför krigsplacerade i särskilda arbetskompanier. Männen i dessa arbetskompanier skulle inte tjänstgöra som vanliga värnpliktiga, istället skulle de isoleras i särskilda läger.
Det första arbetskompaniet placerades i norrbottniska byn Storsien under vintern 1941. Därefter tillkom två nya arbetskompanier - Öxnared i Västergötland och i Lövnäsvallen i Härjedalen. Lövnäsvallen skulle bli läger för 60:e arbetskompaniet L5.
Totalt uppfördes det tio arbetskompanier runt om i landet.
Förekomsten av arbetskompanier har lett till omstridda debatter. Många har i efterhand betraktat dem som politiska interneringsläger. Av somliga har de till och med likställts med koncentrationsläger.
Klicka på bilden för förstoring
P.M. från Arméstabens arkiv, Krigsarkivet
Klicka på bilden för förstoring
Källa: Brev från Arméstabens arkiv, Krigsarkivet
Frågor
Identifiera dokumenten
1. Vad är det för typ av dokument?
2. Vem har skapat dem – vilka är avsändarna?
3. I vilket syfte är de skapade?
4. När är dokumenten ifrån – år / tid?
Arkivfrågor
1. Vad får du för information av dokumenten - Vad berättar dokumenten?
2. Varför tror du det ena dokumentet är hemligstämplat?
3. Varför blir Paul Eril Berggren rapporterad?
Diskussionsfrågor
• Varför tror ni militären ville ha arbetskompanier?
• Varför ansåg man att kommunister kunde vara farliga för samhället?
• Vad tror ni man var rädd för skulle kunna hända i Sverige?
• Kan yttrandefrihet vara en fara för en demokrati? Motivera
