Genvägar MENY
Till Riksarkivets startsida Riksarkivets logotyp (länkad till Riksarkivets startsida)
Du är här: Att använda arkiven / Sök i arkiven / Nedladdningsbara datamängder / Jämtländska fältjägare 1645–1901

Jämtländska fältjägare 1645–1901

Var stupade tredje trumslagare Abbot 1655? Livet som soldat var sällan lätt, sjukdomar, marscher, övningar och krig. Ja krig, för Sverige var ju faktiskt i krig ganska många av de där åren mellan 1654 och 1901. Deserterade många ur tjänst? Från vilka byar kom fältjägarna? Uppgifterna finns i dataregistret över Fältjägare i Jämtlands län. Här finner du data om fältjägarna och deras kompanier, organisation, befattningar och orter. 400 socknar, 1 200 byar, 5 900 rotar. Och så alltså soldaterna då, över 42 000 sådana mellan åren 1645 och 1901.

Datamängd: Jämtländska fältjägare
Tid: 1645–1901
Ladda ner: Csv, Excel
Info: Postbeskrivning
Licens: CC0 
Publicerad: 2020-06-12
Uppdaterad: –

Jämtlands Regemente 1686 Det första jämtländska regemente som sattes upp var Thomas Gärffeldts regemente, namngivet efter den förste befälhavaren 1646. Jämtland och Härjedalen hade just blivit svenska landskap efter freden i Brömsebro 1645. Därefter har regementena, deras inriktning, namn och sammansättning skiftat flertalet gånger över århundradena. Från och med 1689 fanns t.ex. benämningen Jämtlands dragonregemente (som i verkligenheten var oberidet). 1770 antog regementet namnet Jämtlands infanteriregemente och 1820 antogs namnet Jämtlands fältjägarregemente. År 1816 fick samtliga svenska regementen ett ordningsnummer, där Jämtlands infanteriregemente tilldelades № 23.

Krig i alla väderstreck

Fältjägare Sedan december 1687, och till augusti 1926, övade regementet vid mötesplatsen Frösö läger. Indelningsverket var en svår börda för den fåtaliga jämtländska allmogen och därför fick regementet periodvis endast användas för att försvara det egna landskapet men fältjägarna deltog i många stridigheter, både i Sverige och utomlands. Bland annat deltog man i Skånska kriget (1675–1679), Stora nordiska kriget (1700–1721) och krigen mot Ryssland (1788–1790, 1808–1809). Bland mer och mindre kända kampanjer och drabbningar, kan nämnas slaget vid Nowodwor 1655, Armfeldts offensiv mot Trondheim 1718, rysshärjningarna 1719–1721 och striderna vid Anjala och Hivikoski norr om Finska viken 1789–1790.

Fältjägare i släkten?

Här finns en skatt för de historiskt intresserade och de som släktforskar. En del uppgifter i registret har viss osäkerhet vad gäller tillförlitlighet, informationen har registrerats från gamla soldatkort och det är inte alltid lätt att tolka äldre handstil. Råder osäkerhet om t.ex. namn, födelseår eller något annat så markeras det i registret. Förutom huvudtabellen med fältjägarna finns en tabell över rotarna (ROTAR) och en tabell med samtliga chefer för fältjägarna avseende de åren registret omfattar. I denna finns namn, tjänstgöringsperiod och en liten kort biografi över befälhavaren. Det ursprungliga registret innehåller också lite mer information men för överblickbarheten har det rensats på lite "tyngande" innehåll. Vill man ta del av kompletta rader ur registret går det givetvis att ordna.