I början av 1800-talet hade vi kyrkogångsplikt i Sverige. Det innebar att man var tvungen att närvara vid högmässan varje söndag. Man var också tvungen att vara med på husförhören. Under husförhören skulle prästen bland annat kontrollera församlingens läskunskaper.
Prästerna hade stor makt i de olika församlingarna, och de skulle se till att invånarna skötte sig. Idag räknas varje människa som enskilda personer, individer. På den här tiden var man sin plats – en del av ett kollektiv. Socknen (församlingen) bildade kollektivet. Den tillsammans med prästen avgjorde också om man stod innanför eller utanför gruppens gemenskap. Höll man sig inom regelverket hörde man till, men bröt man mot reglerna stod man definitivt utanför och då fick man svårare att klara sig.
Ett foto av en familj från förra sekelskiftet. En äldre kvinna som ser ut att vara blind, en äldre man och två flickor, 8-12 år.
Sophia Pålsdotter, hennes man och dottern Maria i bakre raden. Flickan mellan Sophia och Mårten är kanske en brorsdotter.Foto: Nils Thomasson, Jamtli arkiv

Prästerna har lämnat efter sig böcker som idag bildar kyrkoarkiv. Här kan man läsa mer om människorna i de olika församlingarna.
Husförhörslängden är en av dessa böcker. Det var i den prästen antecknade i samband med att han höll husförhör. Då kontrollerade han hur bra invånarna var på att läsa och förstå kristendomskunskap. Prästen använder ibland olika symboler för sina anteckningar. På första sidan i husförhörslängden finns då förklaringar till dessa symboler. En sådan sida kan du hitta här nedanför husförhörslängden. Den kan vara bra att ha för att kunna tolka det prästen noterat om personerna.

Bra att veta: Patronymikon: Vid denna tid får barnet sitt efternamn utifrån vad pappan heter i förnamn. Om barnet får namnet Sophia och pappan heter Pål blir namnet Sophia Påls-dotter. Om det istället är en pojke blir efternamnet Påls-son.

Källa:

Husförhörslängd

Ett uppslag ur en husförhörslängdKlicka på bilden för förstoring
Ur: Bergs kyrkoarkiv, AI:7, Landsarkivet i Östersund
Länk till en avskrift av dokumentet (pdf)

Förklaring till symbolerna i husförhörslängden liten version Klicka på bilden för förstoring

Här förklaras symbolerna i husförhörslängden
Observera att förklaringen är från tiden, från samma husförhörslängd.

Frågor

Arkivfrågor
(använd dig av utdraget ur samma bok för att tolka symbolerna)

Titta igenom husförhörslängden och svara på följande frågor:

  1. Vilket år föds Sophia Pålsdotter?
  2. Vilka bor hon tillsammans med då?
  3. Är personerna på sidan släkt med varandra? På vilket sätt?
  4. Begreppet "oäkta" står vid flera av barnens namn, vad betyder begreppet?
  5. Om du jämför personerna på sidan, hur duktiga är de på att läsa och förstå? Är det skillnad mellan familjerna?
  6. Får man någon information om ifall Sophias familj deltog vid gudstjänsterna?
Diskussionsfrågor
  1. Utifrån informationen du fått i husförhörslängden, vilken social ställning tror du att Sophias familj har?
  2. Tror du att Sophias familj var en del av kollektivet inom församlingen? Motivera?
  3. Normen i samhället var att alla skulle föda äkta barn, varför var detta så viktigt? Handlar det om religion eller mer om tradition?

Fokus källkritik

Ansvarig för sidan/kontakt 
Petra Nyberg