Suppliker (Eng. petitions) är ett annat ord för böneskrifter. I Europas förmoderna och fördemokratiska samhällen var möjligheten att vända sig direkt till kungen en kanal för kommunikation och inflytande. Suppliker kunde även riktas till domstolar, godsägare och riksdag. Även de som stod längst ner i samhällshierarkin hade rätt att lägga fram sin sak inför högre instans, och de kunde få rätt. Suppliker blev i sådana fall säkerhetsventiler, och supplikrätten var viktig för de styrandes legitimitet. Forskningen har dessutom visat att suppliker var en viktig källa till information för de styrande. Suppliker kunde ge impuls till ny lagstiftning och uppgifter i suppliker kunde avslöja om tjänstemän misskötte sig. En stor del av supplikmaterialet handlar om människors konkreta möjligheter, och svårigheter, att försörja sig. Både kvinnor och män skrev, eller lät skriva, suppliker.
Ökat intresse nationellt och internationellt
På senare år har forskningsintresset för supplikmaterialet ökat både inom Sverige och internationellt. Dess potential är uppenbar men eftersom det samtidigt är omfattande, heterogent och svåröverblickbart återstår mycket att göra. Inte minst behövs det bättre sökvägar in i de arkivserier där materialet förvaras. Materialet behöver indexeras, registreras, digitiseras, tillgängliggöras och, i valda delar, analyseras utifrån vetenskapliga frågeställningar. Projektet Att tilltala överheten gör just detta, och finansieras av Vetenskapsrådets, Riksbankens jubileumsfonds och Vitterhetsakademins gemensamma satsning DIGARV - Digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar. Projektet bidrar även till det långsiktiga målet att göra äldre handskrivna texter maskinläsbara.
Samarbete mellan arkivarier och historiker
I projektet samarbetar historiker vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet (UU) med arkivarier vid Riksarkivet på Landsarkivet i Uppsala. Skrivelser från enskilda riktade till länsstyrelsen i Örebro län under 1700-talet (ca 60 volymer) indexeras, för att på så vis skapa bättre sökvägar samtidigt som det blir möjligt att klarlägga suppliken som litterär, språklig och juridisk form. Materialet har digitiserats vid Riksarkivet och tillgängliggörs online via Riksarkivets digitala forskarsal.
Material för forskare och allmänhet
Ungefär 20 procent av materialet kommer även att detaljanalyseras och registreras i databasen GaW (Gender and Work) utifrån frågeställningar om kvinnors och mäns arbete och försörjning. GaW är tillgänglig som open access–resurs via webbplatsen
http://gaw.hist.uu.se. Materialet kommer därför att kunna användas av andra forskare och av allmänheten. Skolungdomar och studenter kan lätt bekanta sig med materialet, som därmed kan bidra till deras lärande. Materialet ska även användas av språkteknologer (vid Institutionen för lingvistik och filologi, UU) och bildanalytiker (vid IT-institutionen, UU) med syfte att utveckla tekniker för automatisk analys av förmoderna handskrivna texter. Projektet bygger således på tvärinstitutionellt och tvärvetenskapligt samarbete mellan historiker, arkivarier, språkteknologer och bildanalytiker. Det utgör därmed ett bidrag till fältet Digital Humaniora.
Länkar
