Lilla riksvapnet

Enligt lagen om Sveriges riksvapen får svenska myndigheter använda lilla riksvapnet eller en kunglig krona som sina symboler. Riksvapnen får inte användas i andra sammanhang utan tillstånd.

Lilla riksvapnet

Lilla riksvapnet med Serafimerorden

Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Såsom lilla riksvapnet ska också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.

Lilla riksvapnet utan sköld

Teckningar Vladimir A. Sagerlund och Davor Zovko

Historik

Första gången då tre kronor symboliserade Sverige var i Avignon, som under 1300-talet var kristenhetens huvudstad och påvens residensort. Vid restaurering av kardinalen Gaillard de la Mottes palats 1982 upptäcktes en målad vapenfris från 1336 där trekronorsvapnet ingår. Frisen målades upp inför ett möte med förväntade deltagarna i ett planerat korståg där Sverige skulle delta. Då var Magnus Eriksson kung i Sverige och använde tre kronor sedan tidigare, dock kanske mera för att markera sina tre riken - Sverige, Norge och det nyförvärvade Skåne. Vapnet - även om det till en början kanske var avsett som ett personligt vapen för kung Magnus - accepterades som ett tecken för kungariket Sverige och ingenting annat. Det kan dock nämnas att tre kronor avbildades även i Magnus Ladulås kontrasigill från 1275, då ordnade en över två. Redan från början av sin regeringstid använde Albrekt av Mecklenburg tre kronor i sitt kungliga sigill. Tre kronor syns även i en bild som visar honom och hans far (bild från Mecklenburgsk krönika). Sedan dess används tre kronor som symbol för Sverige i obruten följd till våra dagar.

Magnus Ladulås kontrasigill från 1275 med tre kronor, då ordnade en över två. Bild: Nordisk familjebok.

Kung Albrekt av Mecklenburgs sigill från 1364. Bild: Nordisk familjebok.

Bild från Mecklenburgsk krönika som visar Albreckt av Mecklenburg och hans far. På bilden syns en fana med tre kronor av guld i ett blått fält. Bild: Mecklenburgska landsmuseet.

Symbolen var dock både omtyckt och utbredd under senmedeltiden. Runtom i Europa kan sköldar med tre kronor hittas och de anses symbolisera den Heliga treenigheten men också de tre vise männen (som även kallas för tre kungar).

Symbolen med tre kronor (även tre gyllene kronor i ett blått fält) var både omtyckt och utbredd under senmedeltiden. Runtom i Europa kan sköldar med tre kronor hittas och de anses där ofta symbolisera den Heliga treenigheten men också de tre vise männen (som på kontinenten kallas för tre kungar). Detalj från portalen i King’s Colleges kapell.

Användning av riksvapnen

Enligt lagen om Sveriges riksvapen (SFS 1982:268) används riksvapnen som symboler för den svenska staten. Stora riksvapnet är också statschefens personliga vapen. Riksvapnen får inte utan tillstånd användas i andra sammanhang. Ansökan om användning av riksvapnen i näringsverksamhet prövas av Patent och registreringsverket (PRV). Alla har rätt att ansöka om tillstånd men det bör nämnas att tillståndsgivningen är mycket restriktiv.

• Lagen (1982:268) om Sveriges riksvapen
  Lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar
  Förordningen (2019:167) om vissa officiella beteckningar
  Patent- och registreringsverket (PRV)

Svenska myndigheter har rätt att använda lilla riksvapnet, dvs. tre öppna kronor ställda två över en, som myndighetens symbol eller som en del av myndighetens symbol. Lilla riksvapnet är ett statsemblem och är som sådant skyddat enligt lag.

Andra juridiska personer som vill använda lilla riksvapnet måste ansöka om tillstånd att använda officiell beteckning. Tillståndsmyndigheten är Patent- och registreringsverket. Tillstånd ges i princip endast om särskilda skäl föreligger, alla har dock rätt att ansöka.

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen definierar lilla riksvapnet som tre öppna kronor ordnade två över en. Enligt svensk praxis betraktas tre kronor som förväxlingsbara med lilla riksvapnet, läs mer på sidan om tre kronor och kunglig krona.