Gustav III inskränkte Tryckfrihetsförordningen 1772. Pehr Höppener, advokat i Stockholm, ville då veta om Offentlighetsprincipen fortfarande gällde. Han gick därför till slottet och bad att få se det beslut som Rådet (regeringen) skrivit när de bestämde sig för att ändra Tryckfrihetsförordningen. Med sig hade han ett brev där han bad om att få ta del av beslutet.

hoppener brev 

avskrift av brev


Brevet ligger på Kungliga biblioteket, Pehr Höppeners arkiv, U.66 Avskrift av brevet till höger.

Han nekades att få titta på beslutet av slottets arkivarie. Höppener sprang då vidare uppför slottstrappan till Kungens kontor. Där han blev stoppad av en vakt, men på vägen ned kom arkivarien tillbaka och sa att han kunde få se handlingarna i alla fall. Och dagen därpå lät kungen själv publicera Rådets beslut om ändringen av Tryckfrihetsförordningen i en tidning i Göteborg.

Två år senare, 1774, formulerade Gustav III på egen hand en helt ny Tryckfrihetsförordning. Där stod att kungen själv skulle bestämma vilka handlingar som fick lämnas ut från arkiven, och han förbjöd även folk att trycka kritiska artiklar mot bland annat honom själv och mot andra ämbetsmän. Gjorde man det riskerade man dödsstraff.

Nu satte Gustav III också igång att behandla en mängd gamla tryckfrihetsbrott som hade blivit liggande. Då passade han på att stämma Pehr Höppener för att han skulle ha uttalat sig fräckt i brevet han hade med sig till slottet två år tidigare!  Höppener blev inkallad till Hovrätten. Och medan han väntade på sin dom tryckte han upp hela ärendet mot honom i 500 exemplar och gav ut det. Kungen stoppade trycksaken, men den hade redan sålt nästan helt slut!

Tryck

Rättegångshandlingarna mot sig själv som Höppener lät trycka. Kungliga biblioteket, Pehr Höppeners arkiv, U.66.

Slutet på historien var att Höppener dömdes till att betala böter, 600 daler silvermynt (c:a 1,3 miljoner kronor idag). Men istället för att utkräva pengarna gav kungen Höppener pension så att han inte skulle besvära honom mer.  Det var en ganska vanlig metod som Gustav III använde sig av – han köpte ut besvärliga personer istället för att straffa dem.

Ansvarig för sidan/ kontakt
Maria Press
Sidan publicerad: 2016-03-10 | Sidan senast uppdaterad: 2016-12-12