Konferensen var den första på många år inom Världsminnesprogrammet och arrangerades under temat
Memory of the World: At the crossroads of International Understanding and Cooperation. Särskilt inbjudna var representanter från Central- och Sydamerika, Afrika och Asien. Drygt 200 politiker, experter inom arkivområdet, forskare vid universitet och företrädare för olika nationella och internationella organisationer som arbetar med världsminnen deltog.
Vårt senaste världsminne
Sveriges riksarkivarie var inbjuden att tala om 1766 års svenska tryckfrihetsförordning som utnämndes till världsminne 2023 och Riksarkivets arbete med att sprida kunskap om den. I sin presentation kunde
Karin Åström Iko berätta om tryckfrihetsförordningens betydelse för svensk demokrati och dess betydelse för våra öppna och tillgängliga arkiv. Deltagarna fick också veta mera om arbetet med att göra arkiven tillgängliga på nya sätt, inte minst vårt arbete med AI, men även arbetet med exempelvis den samiska portalen
Nuohtti
lyftes fram.
Utställning
I samband med konferensen fick Riksarkivet också möjlighet att i en utställning presentera tryckfrihetsförordningen och dess tillkomst, liksom Riksarkivets arbete med AI. Utställningen var uppskattad och väckte stort intresse. Den överlämnades efter konferensen till Sveriges delegation vid Unesco.s
Från Sverige och Riksarkivet deltog även
Johanna Fries Markiewicz, internationell samordnare och
Maria Larsson Östergren, sekreterare i Världsminneskommittén.
