Fotograf: Björn Lojander
Bakgrund
Var fjärde år lägger regeringen fram en proposition om inriktningen för forskningspolitiken. Inför arbetet med kommande forskningsproposition för perioden 2025–2028 har Utbildningsdepartementet inbjudit en rad myndigheter och institutioner att komma med inspel för att få ett brett faktaunderlag, däribland Riksarkivet. Regeringens fokus för den kommande propositionen kommer att vara excellens, internationalisering och innovation.
Våra förslag
Riksarkivets lämnar i inspelet förslag på tre åtgärder:
- En satsning på storskalig digitisering av samlingar i Riksarkivet inklusive infrastruktur och beräkningskraft för utveckling av AI-modeller.
- En satsning på att utveckla Nationell Arkivdatabas (NAD) som e-infrastruktur för forskning.
- Ett tillägg i förordning med instruktion för Riksarkivet om att utgöra en forskningsinfrastruktur.
Storskalig digitisering och beräkningskraft för AI
Riksarkivets nuvarande anslag räcker idag inte till för den storskaliga digitisering som behövs för att tillgodose forskningens behov. Idag digitiseras arkivhandlingar för forskningsändamål primärt efter extern förfrågan genom beställningar från enskilda forskare eller forskningsprojekt. Men det ger inte förutsättning för storskalig digitisering eller forskning om hela samlingar och arkiv. Riksarkivet menar att storskalig digitisering måste planeras och ske på ett samordnat sätt – inte spridas ut på enskilda forskningsprojekt. Riksarkivet ställer sig bakom Vetenskapsrådets rekommendation om att en storskalig satsning bör genomföras på digitalisering av bibliotekens, museernas och arkivens samlingar för att säkerställa att de bevaras och görs tillgängliga. Riksarkivet har både kapaciteten och förutsättningarna att påbörja ett sådant uppdrag med kort varsel.
Storskalig digitisering av arkiv ger en möjlighet för Sverige som nation att utveckla AI-modeller som är öppna, representativa och bygger på kontrollerade källor av hög kvalitet. Riksarkivet som organisation är väl förberedd på att möta den snabba utvecklingen inom AI och forskningens behov. Bland annat utvecklar och tillgängliggör Riksarkivet AI-modeller för maskinell tolkning av handskriven och tryckt text samt språkmodeller.
Arbete med och utveckling av dessa modeller förutsätter tillgång till hårdvara med betydande beräkningskraft, vilket Riksarkivet tillgång till lokalt. Brist på beräkningskraft är en betydande risk som kan innebära att den fortsatta utvecklingen och implementeringen av AI-modeller i verksamheten förhindras eller stannar av.
Nationell Arkivdatabas som e-infrastruktur för forskning
För att kunna bedriva forskning med hög kvalitet och effektivitet behöver forskarna tillgång till forsknings- och e-infrastrukturer. NAD är nyckeln till information om arkiv i Riksarkivet, kommun- och regionarkiv, folkrörelse- och föreningsarkiv, näringslivsarkiv, museer, bibliotek med flera. NAD är således en oumbärlig resurs för forskare som använder arkivmaterial. De senaste åren har stora satsningar skett på uppbyggande av nya nationella forskningsinfrastrukturer. Det behövs emellertid även satsningar som inriktar sig på att utveckla de existerande, såsom NAD. NAD behöver utvecklas för att kunna ta emot, lagra och tillgängliggöra den förväntade stora mängd information om arkiven som skapas med hjälp av AI-modeller och som utvecklas i samverkan med forskarsamhället och andra aktörer i samhället.
Riksarkivet som forskningsinfrastruktur
I takt med att forskningen i allt högre grad baseras på forsknings- och e-infrastrukturer bör det klargöras i myndighetens instruktion att Riksarkivet utgör och har till uppgift att tillhandahålla en sådan.
Med dessa förstärkningar skulle Riksarkivet på ett konkret sätt bidra till att uppfylla regeringens forskningspolitiska mål om att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation.
Läs hela inspelet till forskningspropositionen (pdf)
