Intresset från allmänhet, forskare och entreprenörer är stort och många individer är också i behov av arkivinformation av legala skäl som vid fastighetsöverlåtanden och arvskiften.
– Att bevara information och göra den fritt tillgänglig för allmänheten är viktiga delar i Riksarkivets uppdrag och ett grundvillkor för ett öppet och demokratiskt samhälle, säger riksarkivarien Karin Åström Iko.
Ökad digital tillgänglighet till arkivinformation
För att möta de krav som följer av digitaliseringen i samhället måste digital tillgänglighet till arkivinformation öka. Allmänhetens, myndigheters och andra organisationers behov medför att Riksarkivet behöver särskilda resurser för fortsatt digitalisering av verksamheten genom att utveckla tjänster för handläggning och tillgängliggörande av arkivinformation.
– Med digitisering menar vi att tillgängliggöra analogt material digitalt. Riksarkivet bedömer att fem procent av allt analogt material som myndigheten förvarar är digitalt tillgängligt och det finns ett stort behov att öka takten av digitisering av de mest efterfrågade arkivbestånden. En ökad tillgänglighet bidrar även till att uppfylla de arkivpolitiska målen och de globala målen i Agenda 2030 säger Karin Åström Iko.
– Vi ser också att digitisering är en effektiv och central metod för säkra tillgången till samhällsviktig information i en tid av ökad beredskap och ökade hot från omvärlden, fortsätter Karin Åström Iko.
Riksarkivet ska enligt sin instruktion tillhandahålla en extern tjänst för digitisering av kulturarvsmaterial.
– Riksarkivet har en väl fungerande och viktig verksamhet för att tillhandahålla digitisering av kulturarvsmaterial. Det krävs dock en förändrad finansieringsmodell för att kunna fortsätta att tillhandahålla en sådan extern tjänst, konstaterar Karin Åström Iko.
Nationella arkivdatabasen (NAD) har en central betydelse för samhällets informationsförsörjning och erbjuder en gemensam sökingång till information om arkiv och samlingar från såväl offentliga som enskilda institutioner. För att NAD ska fortsätta vara en infrastruktur för nationell arkivinformation och möta samhällets behov krävs stora insatser när det gäller teknisk uppgradering och vidareutveckling.
Behov av en ny arkivlagstiftning
– Vår nuvarande arkivlagstiftning är över 30 år gammal och det behövs en ny som är anpassad till en digitaliserad förvaltning och samhälle. En mer effektiv hantering av data inom staten säkrar tillgång till statens data över tid och bidrar till största möjliga medborgarnytta. Det säkerhetspolitiska läget sätter också ljuset på vikten av tillgång till samhällsviktig information både under fred och krig, avslutar Karin Åström Iko.
Sammanfattning av Riksarkivets förslag till regeringen
- Resurser för fortsatt digitalisering genom att utveckla tjänster för handläggning och tillgängliggörande av arkivinformation
- Förändrad finansieringsmodell för extern digitiseringsverksamhet
- Resurser för dubbla hyror när Riksarkivet flyttar i Härnösand
- Uppgradering och vidareutveckling av Nationella Arkivdatabasen, NAD
- Finansiering av regeringsuppdrag om informationsutbyte
Läs också:
Länk till Riksarkivets årsredovisning för 2022.
Ladda ner:
Budgetunderlag 2024-2026 för Riksarkivet (pdf)
