Det är hundra år sedan både kvinnor och män för första gången fick rösta i riksdagsval och kunde väljas till riksdagsledamöter. Beslutet om kvinnors rösträtt i Sverige hade föregåtts av en lång politisk kamp. Den ledande organisationen hette Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Den samlade lokala rösträttsföreningar i hela landet.
Landsföreningen tog 1913 initiativ till att samla in svenska kvinnors namn för att kräva rösträtt. Genom ett omfattande arbete kunde de året därpå överlämna drygt 350 000 namnunderskrifter till riksdagen.
Namninsamlingen förvaras av Riksarkivet och i november 2020 publicerades den som bilder i
Digitala forskarsalen. Nu tar vi nästa steg genom att transkribera den handskrivna informationen i listorna så att den blir tillgänglig som textdata. För att göra den förändringen, det vill säga att förbättra tillgängligheten till demokratins kulturarv, bjuder vi nu in allmänheten att delta!
Från och med den 29 mars kan alla vara med och hjälpa till att transkribera den handskrivna texten i namninsamlingslistorna. Informationen kommer sedan att bli fritt tillgänglig för alla att söka i och att ladda ner via Riksarkivets webbplats. Vi börjar i liten skala, med fyra av de trettio arkivvolymerna: Namnlistor från Gotlands, Hallands, Jämtlands och Jönköpings län.
Satsningen är en del i projektet “Riksarkivet som dataplattform”, och utgör andra året av delprojektet “Crowdsourcing och Citizen Science”.
Det går att läsa mer om projektet på en annan del av vår webb och titta på filmen på vår
Youtubekanal.
Skärmklipp från filmen om projektet som du hittar på
Riksarkivets Youtubekanal.
