Vi har under året – bland annat till rapporter och utredningar om hur samhället ska komma igång efter pandemin – pekat på behovet av digitalisering av arkiven för att göra information tillgänglig oavsett var man befinner sig. Återstartsutredningens förslag om 800 miljoner kronor till digitalisering av kulturarvet är en välkommen satsning!
Innehållet i de svenska arkiven efterfrågas också i andra länder. Arkivens värde illustreras bland annat av Filip Orliks konstitution från 1710 som Riksarkivet lånade ut till Ukraina i samband med deras firande av sin 30:e självständighetsdag. Flera andra länder har firat sin självständighet, bland annat besökte den lettiska presidenten oss och tog del av de handlingar som låg till grund för Sveriges erkännande av Lettland 1921. Till Polen har Riksarkivet lånat ut kartor och slottsplaner till en utställning i Malbork slott, som finns med på Unescos världsarvslista.
Svenska Unescorådet har nominerat den svenska tryckfrihetsförordningen (TF) från 1766 till världsminneslistan. Den svenska tryckfrihetsförordningen anses ha varit den första i världen och den etablerade även den svenska offentlighetsprincipen. Sveriges lagstiftning och långa historiska tradition på området har därför global betydelse.
Vi har deltagit i demokratijubileet med olika aktiviteter under året. En självklarhet eftersom tillgång till kulturarv och autentisk information som kan användas i forskning, rättskipning och för allmänhetens insyn är grundläggande i vårt demokratiska samhälle.
Under året har vi gått i mål med den verksamhetsomställning som inleddes 2019 och som har inneburit att vi nu har minskat antalet befattningar inom myndigheten. Vi fortsätter utveckla infrastruktur och digitala arbetssätt liksom arbetet med att få en ekonomi i balans.
Planeringen för nya lokaler i Härnösand i samarbete med Skatteverket fortsätter. Det ger goda möjligheter till en kostnadseffektiv, hållbar och samhällsekonomisk lösning på Riksarkivets och statsförvaltningens långsiktiga behov av arkivlokaler.
Jag och min ledningsgrupp har under året arbetat med att ta fram en ny strategisk inriktning – Riksarkivets färdplan. Tack vare färdplanen har vi en gemensam bild av var Riksarkivet ska vara 2027. Coronapandemin fortsatte att påverka verksamheten under 2021, men under hösten kunde vi äntligen hålla en invigning och fira de nya och ombyggda lokalerna i Täby – ett och ett halvt år efter att de blev klara.
Karin Åström Iko besöker tomten på Saltvikshöjden där nya arkivlokaler planeras att byggas i Härnösand. Foto: Linda Saltin
Årsredovisning 2021 för Riksarkivet
