Utredningens uppdrag har bland annat varit att lämna förslag på hur organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur kan utvecklas på nationell nivå.
Riksarkivet ställer sig bakom utredningens förslag att utveckla den politiska styrningen och att samla digitala infrastrukturer i en nationell organisation, förutsatt att de rättsliga förutsättningarna för en sådan organisation utreds.
Nationella arkivdatabasen är viktig infrastruktur
Riksarkivet delar bedömningen att den Nationella arkivdatabasen (NAD) har en naturlig hemvist hos Riksarkivet, eftersom en övergripande nationell infrastruktur för arkivinformation bör hanteras av en expertmyndighet.
- Nationella arkivdatabasen spelar en mycket viktig roll eftersom den erbjuder en gemensam sökingång till information om arkiv , som finns i olika sektorer. Det är en förutsättning för överblick och för att man överhuvudtaget ska kunna hitta arkiven. Riksarkivet vill genom instruktionen få i uppdrag att tillhandahålla ett informationssystem inom arkivväsendet (dvs. NAD), säger riksarkivarien Karin Åström Iko.
Juridiska aspekter måste utredas
Riksarkivet lyfter också att frågan om tillämpning av dataskyddsförordningen (GDPR) och offentlighets- och sekretesslagen (OSL) i förhållande till vidareutnyttjande av forskningsdata måste utredas grundligt.
För mer information: forskningssekreteraren Kim von Hackwitz, tfn 010-476 84 24
Läs
Riksarkivets remissvar
Betänkandet går att läsa på
regeringens webbplats
