I april 2019 antogs ett EU-direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden. Direktivet syftar huvudsakligen till att anpassa och komplettera unionens upphovsrättsliga regelverk till den senaste tekniska utvecklingen. I promemorian
Upphovsrätten på den digitala inre marknaden
(Ds 2021:30) föreslår regeringen författningsändringar som genomför direktivet i svensk rätt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Riksarkivet välkomnar förslaget om införande av EU-direktivet om upphovsrätt på den digitala inre marknaden. Förslaget till nya bestämmelser ger bland annat ökade möjligheter för kulturarvsinstitutionerna att använda upphovsrättsligt skyddat material på olika sätt:
- En ny möjlighet att framställa exemplar för text- och datautvinning.
- Utvidgade möjligheter att framställa exemplar av verk ur kulturarvsinstitutionernas samlingar för bevarandeändamål.
- En ny bestämmelse om fri återgivning av vissa verk för att underlätta spridning av kulturarvet. Det nya undantaget ska gälla när fotografier avbildar en förlaga som inte längre är upphovsrättsligt skyddad. Den 50-åriga ensamrätt som fotografer annars har till sina fotografier ska inte gälla för sådana avbildningar.
- En ny avtalslicens ska underlätta för kulturarvsinstitutioner att digitalisera och tillgängliggöra verk som finns i deras samlingar men som inte finns i handeln.
Riksarkivet har i sitt remissvar framfört viss kritik mot utformningen av några av bestämmelserna:
- Riksarkivet menar att det inte framgår tillräckligt tydligt hur arkivbegreppet ska tolkas, särskilt i förhållande till vilka arkiv som får bevarandekopiera upphovsrättsligt skyddat material. I förslaget verkar begreppet arkiv främst syfta på arkivinstitutioner, men Riksarkivet menar att det också ska anses omfatta de arkivbestånd som finns hos myndigheterna. Riksarkivet understryker också att begreppet arkiv omfattar de enskilda arkivinstitutionerna.
- När det gäller undantaget från fotografirätten menar Riksarkivet att begreppet bildkonstverk i den svenska språkversionen är alltför för snävt i förhållande till det begrepp som används på de andra språken i EU, till exempel det engelska work of visual art. Riksarkivet föreslår att man istället ska använda något ett annat begrepp som inkluderar en större del av det svenska kulturarvet.
- Riksarkivet anser också att undantaget från fotografirätten uttryckligen bör omfatta de fall då förlagan är ett fotografi som inte längre omfattas av den 50-åriga ensamrätten.
Länk till Riksarkivets remissvar.
