Förslaget är att Riksantikvarieämbetet ska ta fram formerna för arbetet, i samverkan med Kungliga biblioteket (KB) och Riksarkivet.
Utredningen, som överlämnades till kultur- och demokratiminister Amanda Lind, innehåller åtgärder för att starta upp kulturen i spåren av coronapandemin. Syftet med den föreslagna digitaliseringen är att göra mer material från arkiv, bibliotek och museum digitalt tillgängligt. I satsningen ingår även att bygga upp en gemensam infrastruktur, för att digitaliseringen ska bli effektiv och tillgången till materialet enklare.
”Kulturarvssektorn behöver dels tillgängliggöra mer av samlingarna digitalt, dels göra fler samlingsvårdande insatser. Vi föreslår att regeringen avsätter 150 miljoner kronor 2022 och 325 miljoner kronor per år 2023 och 2024 för en digitaliseringssatsning som omfattar hela sektorn – såväl offentliga institutioner som ideella kulturarvsaktörer”, skriver utredningen.
För Riksarkivet är storskalig digitalisering helt i linje med myndighetens uppdrag att tillhandahålla tjänster för digitalisering av kulturarvsmaterial. Riksarkivet har en enhet för digitalisering i Fränsta och ett samarbete med KB sedan många år.
– En rejäl satsning på storskalig digitalisering behövs, så det är glädjande att utredaren föreslår detta! Riksarkivet, KB och Riksantikvarieämbetet har samlat lyft det här behovet vid flera tillfällen. Från Riksarkivet sida har vi inte minst fört fram det i inspel till den tidigare arkivutredningen. Utredaren konstaterade då att hela arkivsektorn är underfinansierad.
– Att ge medborgare enklare tillgång till arkiven och kulturarvet är grundläggande i en demokrati för rättsskipningen, forskningen och allmänhetens insyn, säger riksarkivarie Karin Åström Iko.
Mer information
Från kris till kraft – återstart för kulturen
