Stormaktstidens svenska landskap  

2021-06-10

I den nya boken "Sveriges kartor och lantmätare 1628 till 1680, Från idé till tolvtusen kartor" av Clas Tollin kan vi följa lantmätarnas arbete med att kartera stormaktstidens landsbygd.

 

Framsida 

 

I april 1628 gav Gustav II Adolf ett uppdrag till Anders Bure. En systematisk storskalig kartering av hela det dåvarande Sverige skulle göras. Under två decennier utbildades en kår av statliga lantmätare och ett unikt arbete med att kartera den svenska landsbygdens bebyggelse inleddes. Tack vare stormaktstidens arkivhållning och senare tiders lantmäteri har kartmaterialet bevarats – ensamt i sitt slag i världen.


– Boken är viktig eftersom man för första gången kan följa karteringens utveckling över tid, säger fil. dr. och docent Clas Tollin som är verksam som lektor och forskare vid Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).


Skildringen har möjliggjorts genom ett projekt som pågick vid Riksarkivet mellan 2001 och 2014. Riksarkivets samling av Sveriges äldsta storskaliga kartor över byar och gårdar från 1600-talet skannades, digitaliserades och informationen samlades i en databas. Totalt finns uppgifter från totalt 12 000 äldre samt 5000 yngre geometriska kartor.


Boken innehåller många vackra och innehållsrika bilder på kartor. De ger en detaljerad bild av landskapet, markanvändningen och olika slags bebyggelser och anläggningar i stormaktstidens Sverige.


Boken är utgiven i samarbete mellan Kungl. Vitterhetsakademien och Riksarkivet och kan beställas i Riksarkivets webbutik.

 

Läs mer om Riksarkivets samling av geometriska kartor.

Kontakt
Claes Gejrot

Visa hela nyhetsarkivet