Digitaliseringen i samhället ställer nya krav på ett nationalarkiv. Riksarkivet måste utvecklas för att kunna möta användarnas ökade förväntningar på att kunna ta del av arkiven var- och närsomhelst, och för att säkra tillgänglighet och långsiktigt bevarande av samhällsviktig information.
Omställning för utveckling av Riksarkivet
Riksarkivet genomför sedan ett år en omställning av sin verksamhet, där utvecklingsinsatser prioriteras, t.ex. satsningar på infrastruktur och digitalisering. En ny organisation är ett led i omställningsarbetet.
- Den snabba tekniska utvecklingen inom informationsförsörjning gör att vi måste växla upp och modernisera våra arbetssätt och vår service till användarna. Vi har betonat vikten av att ha ett helhetsperspektiv på informationsförsörjningsfrågorna i våra inspel till arkivutredningen – vi rustar nu även vår egen organisation för detta, säger riksarkivarien Karin Åström Iko.
Exempel på det är prioritering av infrastruktur, digitaliserade arbetssätt, informationssäkerhet och främjandearbete som syftar till att ge stöd till de som skapar samhällsviktig information, oavsett i vilken sektor den finns.
Effektiviseringar och nya arbetssätt
En stor förändring i organisationen är att Riksarkivets två nuvarande arkivförvarande avdelningar slås ihop till en stor avdelning. Det kommer att göra det smidigare att införa nya arbetssätt, t.ex. i handläggningen av ärenden och att införa ett mera enhetligt kundbemötande.
Riksarkivet kommer att effektivisera arbetet inom enheten för digitisering, som har verksamhet i Ramsele och Fränsta i Västernorrland. Det innebär att antalet tjänster i Ramsele kommer att minska, medan de ökar i Fränsta.
Andra organisatoriska förändringar handlar om att fortsätta arbetet med att minska myndighetens kostnader, t.ex. när det gäller inköp, upphandling och lokalförsörjning, som står för en mycket stor del av myndighetens kostnader.
Minskat antal anställda
Riksarkivet behöver minska sina kostnader, och den nya organisationen innebär en minskning av antalet befattningar inom myndigheten. Riksarkivet ska gå från en organisation med ca 450 befattningar till ca 410. Alla tjänsterna är dock inte tillsatta idag utan myndigheten har ett 20-tal vakanser.
Nu väntar en period av omplaceringar, ungefär fram till midsommar, inom myndigheten innan det går att konstatera hur stor arbetsbristen är. Det går alltså ännu inte att säga hur många uppsägningar som det kan komma att handla om. Kommande pensionsavgångar och personer som lämnar myndigheten för annat jobb gör också att antalet anställda kan komma att ändras under processens gång.
- Jag beklagar och ser allvarligt på att vi måste dra ner på Riksarkivets verksamhet, det drabbar personalen och också våra användare. Jag har stor förståelse för att det är särskilt tungt på orter där arbetsmarknaden är svag, säger Karin Åström Iko.
