Arkivutredningen har ställt frågor till arkivsektorn. Syftet med detta inspel är att bidra till att områdena blir väl beskrivna och allsidigt genomlysta.
- I den här skrivelsen vill vi göra det tydligt vilka ställningstagande och förslag vi framför som nationalarkiv. Liksom tidigare är den viktigaste framtidsfrågan att det finns en helhetssyn på samhällets informationsförsörjning. Ett uppdelat ansvar medför att vi riskerar att samhällsviktig information förloras och att kulturarvet utarmas, säger riksarkivarie Karin Åström Iko.
Riksarkivets hållning är att det inte går att dela upp myndighetens uppdrag i en förvaltningsdel och kulturarvsdel. Uppdraget är odelbart och Riksarkivet vill ha rollen och ansvaret för helheten tydligare uttryckt i arkivlagen.
Arkivsektorn och samhällsutvecklingen
Utvecklingen i samhället innebär både stora möjligheter och stora utmaningar för arkivsektorn. Digitaliseringen medför att medborgarna ställer högre krav på öppenhet och tillgänglighet, vilket ur ett demokratiperspektiv är positivt.
Splittringen i informationsförsörjningen, de stora mängderna information, de oklara skiljelinjerna mellan privat och offentligt, hoten mot den personliga integriteten, informationssäkerhet och ”alternativa fakta” är några exempel på utmaningar.
Riksarkivets ansvar bör förtydligas genom modernisering av arkivregelverken och genom ett utökat uppdrag till myndigheten.
- Förutom ansvaret som Riksarkivet har för den statliga sektorn bör ansvaret för övrig offentlig sektor (kommuner och landsting) och gentemot enskilda arkivbildare (föreningar, organisationer och företag) förtydligas.
- Riksarkivet vill ha ett uppdrag att utveckla den Nationella arkivdatabasen (NAD) ytterligare så att den blir en övergripande nationell infrastruktur för arkivinformation. På sikt bör all offentlig arkivinformation – också myndigheternas arkivförteckningar – redovisas i NAD.
Regleringen av arkivområdet
Arkivlagen måste moderniseras så att vi inte riskerar att information förloras.
- Riksarkivet föreslår att kretsen som ska tillämpa (delar av) arkivlagen utökas så att samhällsviktig information, och annan information av allmänt intresse som inte finns i allmänna handlingar, bevaras och hålls tillgänglig.
- Arkivlagens bestämmelser behöver tydligt överordnas andra bestämmelser om strukturering av information (inte minst inom informationssäkerhetsområdet) så att vi kan få gemensamma strukturer, istället för parallella system.
Arkivbildningen börjar tidigt, redan när man planerar en verksamhet, särskilt i den digitaliserade förvaltningen. Det är viktigt att man inte ser på arkiv som en ”slutstation”, utan att den som skapar informationen tänker efter före och gör rätt från början.
- Riksarkivet föreslår ett förtydligande i arkivlagen som gör att det framgår att handlingar anses arkiverade direkt när de tillkommer, eller allra senast när ärendet som handlingarna tillhör avgörs.
Läs skrivelsen
Bakgrund – Riksarkivets tidigare inspel
Riksarkivet avser att komma in med ytterligare skrivelser, med fördjupningar i olika frågor.
