Riksarkivet har sedan den 1 juli 2016 haft i uppdrag att främja arbetet med att tillgängliggöra information och öppna data från statliga myndigheter för vidareutnyttjande. Riksarkivet lämnar idag sin slutrapport över arbetet. Uppdraget går över till den nya myndigheten Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) från och med den 1 september 2018.
Inom ramen för regeringsuppdraget har Riksarkivet bland annat tagit fram en svensk anpassning av metadataspecifikationen DCAT-AP i samarbete med Swedish Standards Institute (SIS), ökat mängden data i nationella dataportalen samt tagit fram centrala rekommendationer i samarbete med Lantmäteriet.
Riksarkivarie Karin Åström Iko kommenterar:
- Vi ser att kunskaps- och mognadsnivån hos myndigheter inom öppna data-området har ökat. Bland annat placerar sig Sverige bättre i en kartläggning som EU-kommissionen gjort. Det är glädjande, eftersom vi måste se till att så mycket som möjligt av den information som finns i arkiven ska kunna användas av så många som möjligt.
- Riksarkivet kommer att fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar för tillgängliggörande och en bred användning av samhällets information.
Riksarkivet presenterar i sin slutrapport flera förslag för hur arbetet kan tas vidare.
Nationella portalen bör utvecklas och bygga på standardiserade format
Nationella portalen för öppna data (oppnadata.se) bör utvecklas som en del i den digitala infrastrukturen. Det bör ske i kontinuerlig samverkan med myndigheter och användare.
Nationella dataportalen bör även fortsättningsvis bygga på standardiserade format, såsom ”CKAN” och den nya svenska anpassningen till DCAT-AP och i så stor mån som möjligt implementera övriga formella standarder och standardiserade format inom området.
Ett gemensamt verktyg bör utvecklas
Kravet på ett gemensamt format (DCAT-AP) för publicering i nationella dataportalen utgör ett hinder för myndigheter. Detta hinder bör kunna överbryggas med ett gemensamt skalbart och kostnadsfritt verktyg som förslagsvis utvecklas och förvaltas av den DIGG. Riksarkivet föreslår också att den nya myndigheten ger support till alla olika typer av användare.
Riksarkivet föreslår att ett gemensamt skalbart och kostnadsfritt verktyg på exempelvis Github tillgängliggörs med öppen källkod. Det skulle även kunna leda till en transparent och behovsstyrd vidareutveckling som även skulle involvera andra aktörer och öppna data-nätverk, ”communities”.
Nya myndigheten bör förvalta och vidareutveckla DCAT-AP
Riksarkivet föreslår att DCAT-AP-specifikationen, med rekommendationen kring användning av denna, förvaltas och vidareutvecklas av DIGG. Särskild hänsyn bör tas till anpassning enligt kraven i svensk lagstiftning, genom lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI-lagen), och samtidigt även versionsuppdateringar av DCAT-AP på europeisk nivå, DCAT på internationell nivå, samt övrigt standardiseringsarbete kring öppna data-standarder, format och specifikationer. Hänsyn behöver också tas till eventuella ändringar i PSI-direktivet respektive svensk lagstiftning.
Riksarkivet föreslår även att DIGG undersöker möjligheten att vidareutveckla funktionalitet för stöd till enskilda med att hitta offentliga data för vidareutnyttjande med stöd av EU-kommissionens PSI-Monitor.
Läs slutrapport för regeringsuppdraget att främja statliga myndigheters arbete med att tillgängliggöra data för vidareutnyttjande.
Faktaruta: Riksarkivets insatser
Inom ramen för regeringsuppdraget har Riksarkivet bland annat:
- ...tagit fram en svensk anpassning av metadataspecifikationen DCAT-AP i samarbete med Swedish Standards Institute (SIS). Den svenska kvalitetssäkrade och översatta DCAT-AP-metadataspecifikationen är tänkt att användas i nationella dataportalen oppnadata.se för att koppla samman PSI-förteckningar med publicerade datamängder i syfte att göra det lätt att både publicera och använda data i Sveriges nationella dataportal. Metadataspecifikationen kopplar samman PSI-förteckningar med de publicerade datamängderna.
- ...möjliggjort att mängden data har ökat i nationella dataportalen. I september 2016 fanns 280 datamängder i portalen och i maj 2018 har datamängderna blivit 1428 till antalet. Särskilt två specifika satsningar har bidragit till ökningen; inom tävlingen Hack for Sweden erbjöds deltagande myndigheter support att publicera metadata i nationella portalen – och genom en särskild satsning av ”skördning av data” hos befintliga dataportaler ökade mängderna.
- ...bedrivit kommunikationssatsningar riktade till specifikt utsedda personer med ansvar för öppna data.
Det har bland annat skett genom utbildnings-/nyhetsbrev och en Steg för steg guide för myndigheter. Kunskaps- och mognadsnivån inom öppna data-området hos myndigheter har ökat. Sverige placerar sig också bättre i dag än 2016 visar en kartläggning genomförd på EU-kommissionens uppdrag. Sverige har klättrat upp till nivån s.k. ”Fast Trackers”, vilken visar ”Ökad mognadsgrad kring öppna data och PSI-förteckningar”.
- ...tagit fram två centrala rekommendationer i samverkan med Lantmäteriet.
En rekommendation handlar om så kallade beständiga identifierare som stödjer långsiktighet och beständighet av de datamängderna som publiceras, och en rekommendation avser rättighetsmärkningar av datamängder.
- ...lanserat en ny version av den nationella dataportalen.
I den nya versionen finns all tidigare information samlad, t.ex. datakatalog, vägledning, blogg och goda exempel.
Dokument för nedladdning
