Mer information

I dag förknippar vi tullar med nationella gränser. Den yttre tullgränsen har alltid varit viktig, men långt fram i tiden fanns också inre tullgränser, bland annat mellan stad och land. De många namn med för- eller slutled "tull" som ännu finns kvar i flera svenska städer är ett vittnesbörd om detta. För gemene man var inrikestullarna i många fall viktigare än de mellanstatliga. Det är mycket till följd av detta inre tullväsende som tullarkivet har så mycket att berätta om det svenska samhället och gemene mans vardag. Men tullverket har också genom tiderna anlitats för att uppta andra avgifter än tullar och utfört vitt skilda kontrolluppgifter. Från 1600-talet kan upptagande av konvojpengar och stämpling av textilvaror nämnas. Sentida exempel är övervakning av tysk transitotrafik och övrig säkerhetstjänst under andra världskriget. Alltsedan Gustav Vasas tid har alltså tullar, acciser och andra avgifter varit en av de viktigaste inkomstkällorna för den svenska staten, som därför lagt ned mycken omsorg på organisationen av tullväsendet. Detta har i sin tur medför att de stora arkiven efter Generaltullstyrelsen med alla dess föregångare och underorganisationer har blivit en veritabel snårskog. Förste arkivarie Karin Wikberg, som under många år haft ansvaret för tullarkiven i Riksarkivet, ritar i denna bok en detaljerad "karta" över bestånden. För den som vill finna en framkomlig väg genom den enorma mängd intressanta uppgifter som tullarkiven rymmer bör denna guide bli en ovärderlig hjälp.