Frågorna är bland annat vilka byar och gårdar som fanns i det medeltida Sverige, vilka ägarna var, hur fördelningen på olika ägargrupper såg ut, hur stora byarna var och hur stor den odlade jordens areal var. För att kunna svara på dessa frågor om den medeltida bebyggelsen studeras medeltida och eftermedeltida skriftliga källor av olika slag. Det kan vara t.ex. medeltidsbrev, jordeböcker och räkenskaper.

Resultaten publiceras i bokform, och hittills har sjutton delar utkommit i de olika landskapsserierna. Böckerna kompletteras med inledningar, kyrkobeskrivningar, tabeller och register. Dessutom publiceras översiktskartor för varje område som redovisar den administrativa och judiciella indelningen. Den användare eller forskare som inte har möjlighet att gå till det ofta svårtillgängliga originalmaterialet (otryckta källor på latin och fornsvenska) kan med hjälp av DMS på egen hand undersöka sin hembygds äldre historia.

Projektet började planeras redan på 1940-talet men fick sin officiella start 1960 då Kungl. Vitterhetsakademien tillsatte en kommitté för utgivande av verket. Projektet förlades till Historiska institutionen vid Stockholms universitet och leddes först av professor Gunnar T. Westin. Genom ett riksdagsbeslut överfördes DMS den 1 juli 1982 till Riksantikvarieämbetet. Den 1 januari 2012 överfördes huvudmannaskapet för DMS till Riksarkivet.

 

Hittills har 17 DMS-häften publicerats. De täcker delar av Uppland, Södermanland och Småland samt hela Gästrikland och Öland. För varje bebyggelseenhet (gård/ by) återges i systematiserad och kommenterad form det bevarade källmaterialet och dess uppgifter om gårdens eller byns storlek, om köp och byten, om jordägare och brukare samt om jordens indelning, organisation och förvaltning.

Källmaterialet domineras av två stora grupper: för det första kronans jordeböcker från 1500-talets mitt (samtliga längder under perioden 1540-1570 granskas), för det andra det medeltida brevmaterialet. Båda dessa stora källkategorier förvaras idag huvudsakligen i Riksarkivet.  Därutöver används även andra källor, och målet är att allt material som rör jorden, dess organisation och utnyttjande skall redovisas.

 

Kartor, tabeller och register

Materialpresentationen kompletteras med inledningar, kyrkobeskrivningar, kartskisser, tabeller och register. För varje område ges översiktskartor, som redovisar den administrativa, kyrkliga och judiciella indelningen, och i särskilt intrikata frågor t ex gränstvister, förekommer specialkartor. Hänvisningar till de officiella ekonomiska och topografiska kartornas rutnätssystem gör det dessutom möjligt för läsaren att på kartan lokalisera de enskilda bebyggelseenheterna. Tabellerna sammanfattar antalet byar och gårdar och deras fördelning på olika ägargrupper (skattebönder, kyrka och världsligt frälse) och den odlade jordens areal. I slutet av varje häfte finns förutom ort- och personregister också register över de kyrkliga organisationernas jordinnehav och över sätesgårdarna i det behandlade området.

 

Organisation

Det medeltida Sverige finansieras sedan 2012 av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond men har sin organisatoriska hemvist på Riksarkivet. Arbetet utförs av en särskild forskningsgrupp inom enheten Svenskt Diplomatarium. För närvarande arbetar tre personer med DMS: Annika Björklund, Hanna Källström och Kaj Janzon.  Projektledare är Diplomatariets huvudredaktör Claes Gejrot. En rådgivande nämnd (med representanter för finansiärerna) och en vetenskaplig referensgrupp har knutits till projektet.

 

Utgivna häften

1:1 Uppland, Norra Roden: Älvkarleby, Västlands, Österlövsta, Hållnäs, Valö, Börstils, Hargs, Hökhuvuds, Ekeby och Edebo socknar (Göran Dahlbäck, Bengt Jansson, Gunnar T Westin) Stockholm 1972 (slutsåld)
1:2 Uppland, Tiundaland: Ulleråkers, Vaksala härader och Uppsala stad (Göran Dahlbäck, Olle Ferm, Sigurd Rahmqvist) Stockholm 1984
1:3 Uppland, Tiundaland: Bälinge, Norunda och Rasbo härader (Olle Ferm, Sigurd Rahmqvist, Gunnar T Westin) Stockholm 1982
1:4 Uppland, Tiundaland: Tierps, Våla, Vendels, Olands och Närdinghundra härader (Rune Janson, Sigurd Rahmqvist, Lars-Olof Skoglund) Stockholm 1974 (slutsåld)
1:5 Uppland, Attundaland: Lyhundra och Sjuhundra härader (Sigurd Rahmqvist, Lars-Olof Skoglund) Stockholm 1986
1:6 Uppland, Tiundaland: Hagunda härad (Olle Ferm, Mats Johansson) Stockholm 1988
1:7 Uppland, Attundaland: Bro och Sollentuna härader, Färingö tingslag och Adelsö socken (Olle Ferm, Mats Johansson, Sigurd Rahmqvist) Stockholm 1992
1:8 Uppland, Fjädrundaland: Simtuna och Torstuna härader (Olle Ferm, Mats Johansson, Sigurd Rahmqvist) Stockholm 1994
1:9 Uppland, Fjädrundaland: Trögd (Sigurd Rahmqvist) Uppsala 2010

2:1 Södermanland, Tören: Sotholms och Svartlösa härader (Kaj Janzon, Sigurd Rahmqvist) Stockholm 2002
2:2 Södermanland, Hölebo och Rönö härader (Kaj Janzon) Stockholm 2006

4:1 Småland, Möre och Kalmar stad (Olle Ferm, Sigurd Rahmqvist, Lars Thor) Stockholm 1987
4:2 Småland, Handbörd och Stranda härader (Jan Brunius, Olle Ferm) Stockholm 1990 (slutsåld)
4:3 Öland (Roger Axelsson, Kaj Janzon, Sigurd Rahmqvist) Stockholm 1996
4:4 Småland, Aspeland, Sevede och Tuna län (Roger Axelsson, Sigurd Rahmqvist) Stockholm 1999
4:5 Småland, Tjusts härad, Västerviks stad (Roger Axelsson) Kalmar 2008

11 Gästrikland (Sigurd Rahmqvist) Stockholm 1998


Ansvarig för sidan/ kontakt
Claes Gejrot
Sidan publicerad: 2013-05-28 | Sidan senast uppdaterad: 2017-09-18