Genvägar MENY
Till Riksarkivets startsida Riksarkivets logotyp (länkad till Riksarkivets startsida)
Du är här:

Rättegången

Under 1600-talet utformades specifika krigsdomstolar i Sverige som skötte rättsskipningen för militären, både under pågående krig och i fredstid. Ett brott som begicks av en soldat togs först upp i den lokala regementsrätten. Behövdes målet gå vidare till en högre instans så fanns Generalkrigsrätten, som kan liknas vid Hovrätten idag.

Anders Roos och Jürgen Weis fick berätta om sitt förhållande ett flertal gånger och rättegången inleddes vid Regementsrätten i november 1714. Fallet gick vidare till Generalkrigsrätten som fortsatte förhören i september 1715. Det första dokumentet är Generalkrigsrättens skrivelse.

Läs protokollet från september 1715 där fallet diskuteras.
 
Källa: rättegångsprotokoll (Ur Generalauditören, Handlingar till generalauditörsmål 1715 april-oktober, nr 51)
protokollprotokollprotokollKlicka på bilderna för förstoring

Avskrift (pdf)  Moderniserad avskrift (pdf)
I oktober 1715 gick fallet vidare till Justitierevisionen, som var den högsta rättsliga instansen vid den här tiden, motsvarande Högsta domstolen. Där justerades domen något.

Läs det slutgiltiga utslaget och ta reda på vad som hände med Roos och Weis.

Källa: Dom (Ur Nedre justitierevisionen, Högsta domstolen, protokoll)
Ett protokollett protokollett protokoll
Avskrift och moderniserad avskrift (pdf)

Frågor

Identifiera dokumenten:
  1. Vilken typ av källor är det?
  2. Varför har de skapats?
  3. Vem har skapat dem?

Arkivfrågor:

  1. Hur beskriver Roos att relationen hade börjat mellan honom och Weis?
  2. Roos var gift, säger protokollen något om hustruns roll i det hela?
  3. Kan man utläsa av rättegången vad som ansågs vara typiska kvinnosysslor?
  4. Varför ansåg man att Roos inte längre skulle få använda sitt namn?
  5. Hur skiljer sig straffen åt då man jämför Generalkrigsrättens beslut och Justitierevisionens slutliga utslag? Hur motiverar Justitierevisionen sin förändring av straffet? (Läs båda ingångarna "Lagen" och "Rättegången"

Diskussionsfrågor:

  1. Det debatteras en del i Generalkrigsrättens protokoll huruvida Roos var en kvinna eller en man. Varför gjorde man det? Hur kom man fram till svaret?
    Varför tror du att samhället brydde sig om vem som hade sex med vem?
  2. Varför tror du kyrkoplikten skulle göras i enskildhet? Vad tror du de menar med att man höll förhandlingarna bakom stängda dörrar ”för att inte väcka förargelse”? Vem/vilka vill domstolen skydda?
  3. Vilka av källorna kan användas för att berätta hur livet kunde vara för en homosexuell person i historisk tid? Skriv en kortare text där du använder uppgifterna i alla källorna; både rättegångsprotokollen och lagtexten.
  4. Säger protokollen och lagtexten någonting om samhällets syn på olika sexuella aktiviteter? Tror du domen skulle ha sett annorlunda ut om Roos och Weis erkänt att de haft fullständigt samlag?