Olika typritningar kom att utföras från 1680-talet fram till 1830-talet och många ritades av erkända arkitekter i tidens stil- och byggnadsideal. Den väl-kände fortifikationsofficeren, tecknaren och arkitekten Erik Dahlbergh (1625-1703), fick i uppdrag att utföra ritningar till de första officersboställena.
Officerarna fick bara inneha bostaden så länge de var i tjänst och dess utförande varierade beroende på innehavarens rang. Boställen för kaptener och ryttarmästare hade fyra rum medan löjtnanter, fänrikar och kornetter endast hade tre rum. Även färgsättningen på husen sattes utifrån officersgraden.
Trots utfärdade förordningar förekom det att officerare lät upp-föra sina boställen enligt egna ritningar och lokal tradition. Många av officerarna hade redan egna gårdar och utarren-derade därför sitt officersboställe.
Officerarnas boställen synades exempelvis då innehavaren flyttade. Vid synerna fördes protokoll som beskrev gårdens skick, vilket gör dessa dokument – tillsammans med typrit-ningarna - till en viktig källa för kunskapen om boställenas utseende och standard. I Krigsarkivet förvaras såväl typrit-ningarna som protokollen, de så kallade husesynsinstrumenten, från åren 1672-1881.
Under 1800-talets första decennier hade löjtnanten Anders Petter Boman uppdraget att utarbeta nya typritningar för officersboställen. Dessa var de sista som kom att utföras. Han hade genom sitt arbete vid husesynskontoret granskat huse-synsprotokoll och nybyggnadsförslag och hade därmed lång erfarenhet av boställsfrågor.
Litteratur
• Ehrensvärd Ulla: Soldatens boning. I Svenska hus. Landsbygdens arkitektur – från bondesamhälle till industrialism (red. Thomas Hall, Katarina Dunér). Stockholm, 1995
• Svenskt biografiskt lexikon, Erik Dahlbergh, Stockholm 1931
• Gustaf af Sillén, arkitektregistret,
www.arkdes.se
Otryckta källor
• Krigsarkivet, Tält och byggnader
Artikeln är skriven av Christine Sundby vid Krigsarkivet
Visa alla månadens dokument
