Grunden till Hedins äventyrskänsla väcktes när han som 15-åring såg och hörde Adolf Erik Nordenskiölds berättelser om dennes upptäckt av Nordostpassagen. Efter sina grundläggande studier, 20 år gammal, fick han själv möjlighet att ge sig ut i världen. År 1885 anställdes han som informator åt en svensk pojke vars far arbetade som ingenjör åt bröderna Ludvig och Robert Nobel i Baku vid Kaspiska havet. De följande åren och inpå det nya seklet fortsatte han att resa runt i olika expeditioner i Persien, centrala Asien och ända bort till Kina.

 

Karta ”From Lajlik to Gangi-Köl”, Journal in Central Asia 1899-1902

 

Han dokumenterade sina expeditioner i text och bild och flera av hans kartor och skisser över terräng och landskap finns i Krigsarkivets samlingar. Mellan sina resor skrev han även flera böcker och blev mycket uppmärksammad för dessa. I Sverige blev han invald i Svenska akademin, och blev också den siste svensk att bli adlad 1902. Han blev även internationellt ryktbar och belönad med flera utmärkelser.

Hedin var en stor Tysklandsvän och under första världskriget lät han sig inlemmas i den  tyska propagandaapparaten. Inte olikt dagens inbäddade journalister fick Hedin med tyska arméns goda minne resa runt och besöka krigsskådeplatser och annat runt om i världen. Åren 1914 till 1916 besökte han västfronten, östfronten och även Mellersta östern beväpnad med kamera och ritstift. Resorna skulle senare utmynna i flera böcker: Från fronten i väster. September - november 1914, Ryssland. Minne från fronten i öster mars - augusti 1915, Bagdad, Babylon, Ninive och Till Jerusalem. Bildsamlingarna från dessa resor under brinnande världskrig, och även en oförtecknad kartsamling, förvaras idag i Krigsarkivet. Huvuddelen av Sven Hedins efterlämnade handlingar hittar man annars i Riksarkivet Marieberg och även i Kungliga biblioteket.

 

 

Fotografi från östfronten 1916. Bilden visar bönder med kreatur, möjligen människor på flykt. Generalstaben, Utrikesavdelningen, Ö III

 


Fotografi från en moské i Bagdad 1916, Generalstaben, Utrikesavdelningen, Ö III


Leif Persson

Källor och litteratur

• Krigsarkivet, Sven Hedins kartsamling, (oförtecknat)
• Generalstabens arkiv, Utrikesavdelningen 1856-1939, Bilder, serie Ö III
• Björn Gäfvert, ”Flandern, Polen och Mesopotamien genom kamerans lins – Sven Hedin som fotograf under första världskriget”, Första världskriget i svenska arkiv, Riksarkivets årsbok 2014

Visa alla månadens dokument