Statens biografbyrå bildades 1911 och hade till uppgift att förhandsgranska filmer och klippa bort de delar i filmerna som ansågs vara obehagliga eller moraliskt stötande samt att sätta åldersgränser.

Vilgot Sjömans film ”491” från 1964 innehåller bildstölder, en våldtäkt och homosexuellt våld. Biografbyrån valde att korta ner filmen på grund av just dessa scener men även repliker med grovt språk censurerades. Sjömans film ”Jag är nyfiken gul” (egentligen "Jag är nyfiken - en film i gult") kom tre år senare och lämnades helt ocensurerad trots att den ansågs vara alldeles för vänsterpolitisk och med starkt samhällskritiskt innehåll. Filmen innehöll även naken- och sexscener som ansågs kontroversiella för sin tid.

Nyfiken gul 1Varför klippte man inte i denna film från 1967? Statens Biografbyrå skrev: ”Vi har bedömt filmen som ett debatt inlägg med många förgreningar[….]Vi vill understryka, att behandlingen av denna film inte kan anses innebära en generell förändring av biografbyråns bedömningsprinciper[ …]”(läs vålds- och sexualskildringar). Gränserna för det acceptabla flyttades fram genom den offentliga debatten som dessa båda filmerna skapade.

En utredning tillsattes och den kom fram till filmcensur för vuxna borde avskaffas, men barncensur borde däremot behållas som en försiktighetsåtgärd (SOU 1969:14). Man menade att i likhet med tryckfrihetsförordningen för pressen borde lagstiftningen ge ett stöd för filmen som informationsorgan och debattforum samtidigt som den gagnar rättssäkerheten.

Det skulle dock dröja till 2011 innan den svenska filmcensuren avskaffades.

I Biografbyråns arkiv som ligger i Riksarkivet kan du se hur de som censurerade filmerna tänkte.
Arkivmaterialet är digitaliserat och finns på filmarkivet.se

Affischen på Jag är nyfiken gul kommer från Statens Biografbyrås arkiv som finns i Riksarkivet

Ansvarig för sidan/ kontakt
Karin Borgkvist Ljung
Sidan publicerad: 2016-04-19 | Sidan senast uppdaterad: 2016-12-12